Föreläsningar hittills: Digital- och datorteknik, Lp 1o2, 2014/2015.
Uppdaterad 2015-01-08.
Kapitelhänvisning:  Kap avser kompendium (KMP, "liten blå bok"), ARB avser arbetsbok och "Ext" avser kompletterande material.

För övningsuppgifter gäller att där inte annat anges finns övningsuppgifterna i KMP.
"Själv:" avser rekommenderade uppgifter för självverksamhet.
"Demo:" avser uppgifter som demonstreras av föreläsaren på tavlan eller på annat sätt.

Veckans föreläsningar
v 36(Lv1)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 1 måndag 1/9
kl 10:15-12:00

Kurspresentation.

Introduktion - digitalbegreppet, digitala system.
En fundamental skillnad mellan analog och digital information upptäcker man vid överföring eller kopiering av informationen.
Ext-1 Introduktionsexempel. Introbild med sifferindikator

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 1 Inledning. (Läs hemma översiktligt!)
Kap 2 2.1 Tal och talsystem.  Positionssystem  
Föreläsning 2
onsdag 3/9
kl 15:15-17:00
Kap 2 2.1 Tal och talsystem.  Positionssystem  Exempel 2-3   OH Binhex
Själv: uppg 2.4c; 2.5a,b,c; 2.9a,b; 2.10b. (Se Exempel 2.8 och 2.9 för dessa.)
Kap 2 2.2 Binära tal. Omvandling från binära tal till decimala tal.
Själv: uppg 2.1a,c,d,f; 2.2a,c; 2.3a,c,d. (Se Exempel 2.16 och 2.17 för dessa.)
Ext-2

Kap 2
 Omvandling från decimala tal till binära tal. Något om avrundning.
Ex. Omvandling av 19,35 till ett binärt tal med fyra korrekta binaler.
Själv: uppg 2.6a,c,d.
Kap 2 Omvandling från decimala tal till (oktala-) och hexadecimala tal.
Själv: uppg 2.7b,d; 2.8a,c,d.
Kap 2 2.3 Excess-2n-1-kodning. Exempel på excess 8-kod.
Själv: uppg 2.11.
2.4 Graykoder.
Själv: uppg 2.12.
2.5 Binärkodning av decimala siffror.
Själv: uppg 2.13; 2.14; 2.15.
2.6 Ej nu.
Föreläsning 3 
fredag 5/9
kl 8:15-10:00
Kap 2 2.7 Alfanumeriska koder.
Själv: uppg 2.26; 2.27.
2.8 Felupptäckande kod.
Själv: uppg 2.28. 
Kap 3 Switchnätalgebra.
3.1 Ej.
3.7 Grindsymboler och grindnät. Grafiska symboler för de grundläggande logikoperationerna (Tabell 3.11). Funktionstabell.
3.2 Boolesk algebra. 
Räkneregler i boolesk algebra.
Viktiga satser i boolesk algebra.
Satser och motsvarande grindnät
Bevis av sats genom binär evaluering.
Demo: x(y+z) = xy + xz (uppg 3.4a).
Kap 3 3.2 Boolesk algebra.
Förenkling av grindnät genom förenkling av motsvarande booleska uttryck. Exemplifieras med exempel 3.6 och 3.7 nedan.
    Ex 3.6  Förenkla det booleska uttrycket f(x,y) = x + xy
    Ex 3.7  Förenkla det booleska uttrycket f(x,y,z) = xy + yz + x'z
3.3 Ej.
3.4 Booleska uttryck och booleska funktioner. (Läs själv!)
Ext-3 Mintermer. Disjunktiv (SP) normal form. Inledning.
v 12(Lv2)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 4 
tisdag 9/9
kl 8:15-10:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-3 Mintermer. Disjunktiv (SP) normal form. Maxtermer. Konjunktiv (PS) normal form. (Behandlar avsnitt 3.5 och 3.6 i KMP.)   Min- och maxtermer.
Kap 3 3.8 Minimering av booleska uttryck. Karnaughdiagram.
  • Disjunktiv (SP) minimal form.
  • Konjunktiv (PS) minimal form.
3.7 Grindnät för SP-form och PS-form. Standardkopplingar.
Ext Exempel på minimering med karnaughdiagram.
ARB 1. Transistorn som strömställare. (Läs själv!)
(För den som är intresserad av hur det ser ut inuti grindarna!)
Själv: uppg 1.1; 1.2; 2.1.
Kap 3 3.7 NAND- och NOR-logik.  NAND- och NOR-grindar. 
Föreläsning 5
tisdag 9/9
kl 13:15-15:00
Sal Styrbord!
Kap 3 3.7 XOR-grindar.  XOR-grind 

Demo av DigiFlisp-simulatorn inför simulatorövningarna.
Ext-4 Praktikfall, minimering av grindnät. Disjunktiv (SP) och konjunktiv (PS) lösning.
Konvertering av SP- och PS-grindnät till NAND- resp. NOR-lösning.
ARB 2. Grindar. (Läs själv!) Själv: uppg 2.2-2.5.
3. Kopplingsboxen. (Läs själv!) Själv: uppg 3.1-3.14.
KMP Demo: uppg 2.1a,f; 2.3a; 2.5a; 2.6a; 2.13; 3.4b; 3.5a; 3.13d; 3.14c.  Demo1
Själv: 3.4c; 3.5b,c; 3.7- 3.9; 3.12 - 3.18; 3.24; 3.25; 3.30 - 3.40; 4.1-4.6; 4.16;  Ext-5
Föreläsning 6 onsdag 10/9
kl 15:15-17:00
Kap 4 Kombinatoriska nät. 
Don't care-termer. Uppgift 4.14.
Demo: uppg 4.15. (NAND+XOR) Själv: uppg 4.12; 4.20.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät. 
    - Kodomvandlare.
ARB 4. Konstruktion av kodomvandlare för en digital vinkelgivare. (Läs själv!)
Själv: uppg  4.1-4.3.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.  
 - Väljare och fördelare.  Inledning
v 38(Lv3)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 7
tisdag 16/9
kl 8:15-10:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät. 
  - Väljare och fördelare.  OH-funktionstabell.
Realisering av funktion med väljare. Exempel.
Själv: KMP uppg 4.22, 4.23, 4.25. (Väljare)
ARB 6. Väljare, fördelare och binäravkodare. (Läs själv!)
Själv: uppg  6.1-6.6.
Kap 6 Aritmetik. Representation av heltal med ett begränsat antal sifferpositioner.
6.2 Addition och subtraktion för tal med konstant ordlängd.
  - Aritmetik för decimala heltal utan tecken. Decimal addition. Decimal subtraktion.
  - Aritmetik för binära heltal utan tecken. Binär addition. Binär subtraktion.
  - 2-komplementaritmetik.
Ext-6 Förenklad förklaring i anslutning till kapitel 6, avsnitt 6.3 och 6.4.
Kap 6
 6.3 Addition och subtraktion för tal med tecken.
  - Representation av heltal med tecken.
  - Tecken-beloppsrepresentation och baskomplementrepresentation.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.
  - Addition av binära tal. Heladderare.
  - 4-bitars heladderare.
Demo: uppg 4.26. Lösning.
Ext Något om fördröjning hos verkliga grindar. (På tavlan.)
Föreläsning 8  
onsdag 17/9
kl kl 8:15-10:00
Kap 6

Ext		 6.3 Addition och subtraktion för tal med tecken.
  - Addition och subtraktion av binära heltal med tecken.
     2-komplementrepresentation. Exempel.
     Flaggor som används vid binära aritmetiska operationer (N, Z, V och C).
Kap 6 6.3 Addition och subtraktion för tal med tecken.
  - Addition och subtraktion av decimala heltal med tecken.
    10-komplementrepresentation och 10-komplementaritmetik. Exempel.
Kap 6 Demo: uppg 6.5a,c,f; 6.8c,d,i,j. (Aritmetik)
Själv: uppg 6.1a,d,h,k; 6.4b,c; 6.5b,d,g; 6.6b; 6.7a,c; 6.8a,b,e,f,g,h.
Kap 4
Kap 6
 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.
  - Krets för subtraktion.
ARB 5. Kombinatorik för addition och subtraktion. (Läs själv!)
Själv: uppg 5.1-5.5.
Ext Beskrivning av aritmetik- logikenhet (ALU). (ALU'n för laboration 1 och 2.)
Aritmetik- logikenhet för FLEX
ARB 7. ALU, aritmetik- och logikenheten. (Läs själv!)
Själv: uppg 7.1-7.8.
Föreläsning 9
onsdag 17/9
kl 15:15-17:00
Kap 5 Sekvensnät.
5.1 Latchar. SR-latchen. Klockad (grindad) SR-latch. D-latchen.
Kap 5 Sekvensnät.
5.2 Vippor. SR-, D-, JK- och T-vippan.
Exempel på D-vippa med grindad laddingång.
Demo: uppg 5.1; 5.3; 5.7; 5.8. (Latchar och vippor.)
Själv:  uppg 5.2; 5.6; 5.9.
ARB 8. Minneselement. (Läs själv!)
Själv: uppg 8.1-8.6.
v 39(Lv4)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 10
fredag 26/9
kl 8:15-10:00
Kap 5 Sekvensnät.
5.3 Register.
Kap 4,7 4.3 Möjligheter att koppla ihop logikkretsars utgångar.
  - "Trådad" logik.
  - "Three-state". (Se sidan 7-12.)
ARB 9. Transmissionsgrinden. (Läs själv!)
Själv: uppg 9.1.
Kap 7 Systemexempel.
7.1 Klockning.
7.2 Register i dataväg.
  - Registeröverföring.
ARB 10. Registeröverföring. (Läs själv!)
Själv: uppg 10.1-10.6.
Kap 7 Systemexempel.
7.3 ALU i dataväg.
7.4 Registeröverföring i dataväg med register och ALU.
Demo: uppg 7.3a,e.
Själv: uppg 7.3b,h,i.
ARB 11. Dataväg med ALU. (Läs själv!)
Själv: uppg 11.1-11.12.
v 40(Lv5)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 11
tisdag 30/9
kl 8:15-10:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 7 7.5 Minne i dataväg. RWM-bild. Systemexempel.
Demo: uppg 7.4a.
Själv: uppg 7.4b,c,d,e,f.
ARB 12. Dataväg med flaggregister och minne. (Läs själv!)
Själv: uppg 12.1-12.19.
Kap 5 Sekvensnät.
5.4 Räknare.
Ext-7 Analys av synkrona sekvensnät. Sidan 2 och 3.
Föreläsning 12
onsdag 1/10
kl 15:15-17:00
Kap 5 Analys av synkrona sekvensnät.
Demo: uppg 5.13; 5.14.
Själv: uppg 5.10; 5.11; 5.12.
Ext-7 Demo: uppg X.1.  (Analys av synkrona sekvensnät.)
Själv: uppg X.2; X.3; X.4.
ARB 13. Räknare och (andra) tillståndsmaskiner. (Läs själv tom sid. 87!)
Själv: uppg 13.1-13.3.
Kap 5 Excitationstabeller för SR- och JK-vippan.
v 41(Lv6)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 13
tisdag 7/10
kl 8:15-10:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 5 Excitationstabeller för D- och T-vippan.
Ext-7 Synkrona räknare. Syntes (konstruktion) av autonom synkron räknare.
Demo: Öuppg 1a (sid 4-7) (D-vippor); X.5. (JK-vippor syntes.).
Ext
 Själv: Tenta 2011-10-17 uppgift 3b. (T-vippor syntes.) Lösning.
Användning av T-vippor vid konstruktion av räknare.
Själv: Öuppg 1c,d (sid 4). (JK- och T-vippor syntes.)
Kap 5 Själv: Ex 5.22 sid 5-26 (T-vippor syntes.) och 5.24 sid 5-30. (JK-vippor syntes.)
Ext-7 Syntes (konstruktion) av synkron räknare med räknevillkor.
Demo: Öuppg 2 (sid 4).
Tenta 2010-12-13 uppgift 3b. (T-vippor syntes)  Lösning.
Själv: X.7-10.
Kap 5
 Själv:  Exempel 5.23 sid 5-28. (T-vippor syntes.)
ARB 13. Räknare och (andra) tillståndsmaskiner. (Läs själv sid. 88-90!)
Själv: uppg 13.4-13.6.
Föreläsning 14
onsdag 8/10
kl 10:15-12:00
Ext-8 Datorn enligt von Neumann. von neumannprocessorn.
Komplettering av datavägen till en von neumann-processor, FLEX-processorn. sid F-1 - F-9.
Ext-8 FLEX-processorn. sid F-1 - F-9. FLEX-dator, detaljbild.   FLIS-dator, detaljbild.
Ext

 FLEX- eller FLIS-datorn utifrån set. FL-datorn. 
FLEX-processorn, programmerarens bild. "Programmerarens FLEX-processor".
FLIS-processorn, programmerarens bild. "Programmerarens FLIS-processor".
Ext Hur ser ett program ut i datorns minne?
Maskinprogram och assemblerprogram.
Instruktionslista för FLEX-datorn.
Ext-8 Start av datorn (RESET).
Ext-8


INSX
 Instruktionsuppsättning för FLIS-processorn. 
Instruktioner för enkel dataflyttning. Transfer, Exchange, Load och Store.
Adressering. (Inherent, Immediate och Absolute)
Reducerad instruktionslista för FLIS-datorn
Ext-8 Demo: uppg F.3. Handassemblering. Samtliga F-uppgifter finns sist i Ext-8.
Själv: uppg F.1; F.4.
v 42(Lv7)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 15
fredag 17/10
kl 8:15-10:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Instruktionsuppsättning för FLIS-processorn. 
Demo: uppg F.2a. (Disassemblering.)  Instruktionslista för FLIS-datorn.
Själv: uppg F.2b,c.
Logikinstruktioner. Demo: uppg F.5.
Föreläsning 16
fredag 17/10
kl 10:15-12:00
Logikinstruktioner. Demo: uppg F.6.
Aritmetikinstruktioner. Demo: uppg F.7.
Själv: uppg F.8; F.9; F.10.
Instruktioner för ovillkorligt hopp med absolut och PC-relativ adressering.
Demo: uppg F.11; F.12.
Testinstruktioner.
Instruktioner för villkorliga hopp med PC-relativ adressering.
ARB 15. Maskinprogrammering. Sidan 146-152 och 154-156. (Läs själv!)
Själv: uppg 15.1-15.4 och 15.6.
Extra programmeringsuppgifter för FLIS-processorn. Användning av villkorliga branchinstruktioner. Demo: X.18a,c. Själv: X.18b,d.
v 43(Lv8)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 17
onsdag 22/10
kl 8:15-10:00
i sal Svea239
eller
kl 15:15-17:00
i sal Omega

Kort genomgång av veckans stoff.
Extra programmeringsuppgifter för FLIS-processorn. Användning av villkorliga branchinstruktioner. Demo: X.18e,g. Själv: X.18f,h.
INSX Instruktioner för skift och rotation.
Ext In- och utportar på FLIS-datorn. FLIS-dator med I/O-portar
Ext-12 Flödesplan. Program för multiplikation genom upprepad addition.
Ext-8 Demo: F.14a-d. Beräkning av exekveringstid. Lösning.
Ext-8 FLEX-processorn. sid F-1 - F-9.   FLEX-dator, detaljbild.    FLEX-ALU.
Detaljerad beskrivning av FLEX-processorns arbetssätt.
RESET, FETCH och EXECUTE. sid F-10 - F-14. Datorn enligt von Neumann.
Föreläsning 18
fredag 24/10
kl 10:15-12:00
i sal Styrbord
Ext RESET, FETCH och EXECUTE för FLEX-processorn.
Tillståndsgraf för FLEX-eller FLIS-processorns styrenhet.
Krets för tillståndsgenerering och avkodning.
ARB 13.6 Konstruktion av räknare (sekvensierare) för (FLEX eller) FLISP.
Demo: uppg 13.7.
Ext-14 FLEX-processorns fast kopplade styrenhet. Implementering av ovillkorliga instruktioner. Fast kopplad styrenhet.
Ext-13 RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Instruktionslista för FLEX-datorn.
Demo: Uppg 1a,b.  FLEX-dator, detaljbild.    FLEX-ALU.
Själv: Uppg 2a,b,c; 3a,b.
Ext Skillnader mellan FLEX-processorn och FLIS-processorn.
FLIS-dator, detaljbild. FLIS-processorns ALU.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)    
14.1 Manuell funktion.    FLISP-simulator styrenhet.
Själv: uppg 14.1 och 14.2.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)
14.2 Automatisk funktion. (Läs!)
 - RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för RESET, FETCH och NOP.
Själv: uppg 14.5 - 14.7.
14.3 Konfigurationsfil för fast styrenhet. (Läs, viktigt inför laboration 3!)
Själv: uppg 14.8. 
v 45(Lv1)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 19
måndag 3/11
kl 15:15-17:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext Skillnader mellan FLEX-processorn och FLIS-processorn.
FLIS-dator, detaljbild.   FLIS-processorns ALU.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)    
14.1 Manuell funktion.    FLISP-simulator styrenhet.
Själv: uppg 14.1 och 14.2.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)       FLISP-simulator styrenhet.
14.1 Manuell funktion.   
Själv: uppg 14.1 och 14.2.
14.2 Automatisk funktion. (Läs!)
 - RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för RESET, FETCH och NOP.
Demo: uppg 14.5 - 14.7.
14.3 Konfigurationsfil för fast styrenhet. (Läs, viktigt inför laboration 3!)
Själv: uppg 14.8. 
ARB
 14.4 Implementering av instruktioner.
(Läs och välj ut en del uppgifter i detta långa avsnitt!)
- RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för några olika EXECUTE-sekvenser.
Demo:
   - INCA              Instruktionsexempel.
   - LDX  #Data
   - ADDA Adress
   - BRA  Adress  Implementering av branch-instruktioner.

Testprogram för instruktionerna ovan.
ARB 14.4.6 Villkorlig programflödeskontroll
Implementering av villkorliga instruktioner.
Implementering av branch-instruktioner.  Hoppvillkor för tal utan och med tecken.
Föreläsning 20
torsdag 6/11
kl 10:15-12:00
Ext-15 Assemblator för FLIS-processorn.  Assembler directives.
Ext Yttre enheter som kan anslutas i simulatorn. I/O-enheter. Program.
ARB 16 Assemblerprogrammering
16.1 Programutveckling i assemblerspråk. (Läs själv!)
Själv: uppg 16.1 - 16.3.
16.2 Simulatorns grundläggande funktioner.
16.2.1 In- och utmatning.
Själv: uppg 16.4 och 16.5.
ARB
Ext 		16.2.10 Enkel styrning av borrmaskin. (Läs sidan 177 och 178.)
Demo: uppg 16.16 (modifierad)  Program.
Användning av indexregistret X, Y eller SP.
Demo: F.16 Lösning. 
Föreläsning 21
fredag 7/11
kl 13:15-15:00
Användning av indexregistret X, Y eller SP.
Instruktioner som manipulerar indexregistren (LEA-instruktioner).
ARB 14.4.1 Implementering av instruktioner. (Läs själv!)
Själv: uppg 14.9 - 14.11.
INS1
Ext-8
Ext-11		 Användning av indexregistret X.
Demo: F.15;  X.17  X.17 (Lösning); F.19  F.19 (Lösning). 
Själv: X.15a; X.17; F.17; X.16.
Ext
 Något om indirekt adressering.
Användning av stack. Subrutiner.
ARB 14.4.11. Stackoperationer. (Läs själv!)
Själv: uppg 14.26 och 14.27.
v 46(Lv2)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 22
onsdag 12/11
kl 8:15-10:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-10 Subrutinexempel.  Ext-10.sflisp  Ext-10 (listfil, pdf)
INSX
Ext-8		 Användning av stack. Subrutiner.
Demo: uppg F.20  F.20 (Lösning).
Användning av stack. Subrutiner.
Demo: uppg F.23   F.23 (Lösning); F.25  F.25 (Lösning).
Själv:  uppgift F.21-24; X.19; X.20.
Föreläsning 23
fredag 14/11
kl 13:15-15:00
Ext Demo: Uppgift 16.16 (Borrmaskinen) med fördröjning. Program.
Fördröjningsrutin.
Ext Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Lösningar.
Demo: Uppgift 3.
Själv: Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Uppgift 1-29.
Ext
Ext
 Styrstrukturer i C.
Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Lösningar.
Demo: Uppgift 1.
Själv: Alla assembleruppgifterna i de gamla tentorna med lösningar är lämpliga att öva på. Eftersom uppgifterna i de äldsta tentorna är avsedda för FLEX-datorn bör du anpassa dem för FLIS-datorn, dvs. annan flaggsättning, inget B-register och ett extra indexregister Y samt nya adresser för in- och utportar.
v 47(Lv3)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 24
onsdag 19/11
kl 8:15-10:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext Något om hur FLIS-processorn läser och skriver i minnet.
Krets för detektering av läsning eller skrivning på en viss minnesadress.
ARB
Ext
INS1
 Yttre styrning av FLIS-processorn. Avbrottssystemet hos FLIS-processorn.
Instruktioner med koppling till avbrottssystemet.
(ANDCC #$EF, ORCC #$10 och RTI).  RTI-instruktionen.
Stackinnehåll efter avbrott. Avbrottsstack.
Exempel på användning av avbrottssystemet. Exempel på avbrott med FLISP.
Händelsestyrda avbrott: Exempel1, Exempel2.
Tidsstyrda avbrott: Realtidsklocka (RTC). Pseudoparallellism.
v 48(Lv4)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 25
onsdag 26/11
kl 8:15-10:00
Sal Styrbord!

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-17 3.1 Något om primärminnestyper.
Ext-17



Ext
 13.2 Processorn CPU12.
Något om hur processorn CPU12 läser och skriver i minnet.
13.3 Minnesmoduler.
13.4 Anslutning av minnesmoduler till CPU12. Exempel 13.3. Adressrum 16 bitar.
Principen för anslutning av minnesmoduler och portar till CPU12.
Föreläsning 26
fredag 28/11
kl 13:15-15:00
Ext-17

Ext
 13.5 In- och utmatning av data.
13.6 Anslutning av in- och utmoduler till CPU12. Exempel 13.7.
Principen för anslutning av minnesmoduler och portar till CPU12.
Ext-17

 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss.
Demo: Övningsuppgift 13.2.
Ext-17

 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss.
Demo: Övningsuppgift 13.3; 13.6. Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 3.
v 49(Lv5)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 27
tisdag 2/12
kl 15:15-17:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext Exempel på fullständig och ofullständig adressavkodning.
Demo: Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 2. Övningsuppgift 13.4.
Ext-17 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss. (forts.)
Prioritering av moduler med överlappande adressintervall.
Demo: Exempel 13.6 sid 13-14. Övningsuppgift 13.10. 
Själv: Övningsuppgift 13.12.
Ext Själv: Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 1 och 7.
v 50(Lv6)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 28
fredag 12/12
kl 10:15-12:00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-7
Ext
 Syntes av enkla synkrona sekvensnät. (sid 10-13) 
Demo: X.11, Tenta 120524 uppg 3a.
Själv: X.12-14 och gamla tentauppgifter.
Föreläsning 29
fredag 12/12
kl 13:15-15:00
Kap 2
Ext

Ext
 2.6 Det vetenskapliga skrivsättet för tal (flyttal). Flyttal.
Demo: Tenta 090820 uppg 1h; Tenta 090527 uppg 1h.
Själv: uppgift 2.16; 2.17; 2.23; 2.25.
Flyttal komplettering.
Kap 2 2.6 Det vetenskapliga skrivsättet för tal (flyttal). (forts.)
Upplösning och talområde.
Ext Något om multiplikation och division av binära heltal utan tecken.
Den vanligaste principen för multiplikation och division av binära heltal utan tecken.
Multiplikation genom upprepad addition eller genom addition och skift.
Division genom upprepad subtraktion eller genom subtraktion och skift.
Assemblerprogram för multiplikation: Upprepad addition.
Assemblerprogram för multiplikation: Addition och skift.
Assemblerprogram för division: Upprepad subtraktion.
Assemblerprogram för division: Subtraktion och skift.
v 51(Lv7)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 30
onsdag 17/12
kl 8:15-10:00
Ext Sammanfattning av kursen. Kursmålen. Utdelning av checklista inför tenta.
Ext-16 Något om "microcontroller" HCS12 och dess processorkärna CPU12.
Instruktioner för CPU12.
Ext
 Genomgång av förra årets ordinarie tenta tom uppg 1h.  Lösningar.
Föreläsning 31
fredag 19/12
kl 13:15-15:00
Ext
 Genomgång av förra årets ordinarie tenta fom uppg 1i tom uppg 6.
v 2(Lv8)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 32
onsdag 7/1
kl 10:15-12:00
Ext
 Genomgång av förra årets ordinarie tenta uppg 7 och 8.
Repetition och frågestund.
Föreläsning 33
torsdag 8/1
kl 10:15-12:00
Ext
 Gästföreläsning av Per Stenström, som är professor i datorarkitektur.