Föreläsningar hittills: Digital- och datorteknik, Lp 4, 2013/2014.
Uppdaterad 2014-05-22.

Kapitelhänvisning "Kap" avser (KMP), Arb avser arbetsbok och "Ext" avser extrautdelat material.
För övningsuppgifter gäller att där inte annat anges finns övningsuppgifterna i (KMP).

Veckans föreläsningar
v 12(Lv1) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 1 måndag 17/3
kl 8.00-9.45 		EE

Kurspresentation.

Introduktion - digitalbegreppet, digitala system.
Ext-1 Introduktionsexempel. Introbild med sifferindikator

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 1 Inledning. (Läs hemma översiktligt!)
Kap 2 2.1 Tal och talsystem.  Positionssystem
Kap 2 2.2 Binära tal. OH Binhex
Ext-2 Omvandling mellan talsystem. Något om avrundning.
Ex. Omvandling av 19,35 till ett binärt tal med fyra korrekta binaler.
Föreläsning 2
måndag 17/3
kl 13.15-15.00
 EE
Kap 2 2.3 Excess-2n-1-kodning. Exempel på excess 8-kod.
2.4 Graykoder. 2.5 Binärkodning av decimala siffror. 2.6 Ej nu.
2.7 Alfanumeriska koder. 2.8 Felupptäckande kod.

Kap 2		 Där inte annat anges finns övningsuppgifterna i (KMP).
Självverksamhet (hemma): uppg 2.1a,c,d,f; 2.2a,c; 2.3a,c,d; 2.4c; 2.5a,b,c; 2.6a,c,d; 2.7b,d; 2.8a,c,d;  2.9a,b; 2.10b; 2.12; 2.13; 2.14; 2.15; 2.26; 2.27.
Kap 3 Switchnätalgebra.
3.1 Ej.
3.7 Grindsymboler och grindnät. Grafiska symboler för de grundläggande logikoperationerna (Tabell 3.11).
3.2 Boolesk algebra. Funktionstabell. Räkneregler (Viktiga satser i boolesk algebra).
Räkneregler och motsvarande grindnät
Bevis av sats genom binär evaluering.
Demo: x(y+z) = xy + xz (uppg 3.4a).
Kap 3 3.2 Boolesk algebra. (forts.) Förenkling av grindnät genom förenkling av motsvarande booleska uttryck. Exemplifieras med exempel 3.6 och 3.7 nedan.
    Ex 3.6  Förenkla det booleska uttrycket f(x,y) = x + xy
    Ex 3.7  Förenkla det booleska uttrycket f(x,y,z) = xy + yz + x'z
3.3 Ej.
3.4 Booleska uttryck och booleska funktioner. (Läs själv!)
Föreläsning 3 
onsdag 19/3
kl 10.00-11.45		 EE
Ext-3 Mintermer. Disjunktiv (SP) normal form. Maxtermer. Konjunktiv (PS) normal form. (Behandlar avsnitt 3.5 och 3.6 i KMP.)
Kap 3 3.8 Minimering av booleska uttryck. Karnaughdiagram. Disjunktiv (SP) minimal form. Konjunktiv (PS) minimal form.
3.7 Grindnät för SP-form och PS-form.
Ext Exempel på minimering med karnaughdiagram.
Föreläsning 4 
onsdag 19/3
kl 13.15-15.00
ARB 1. Transistorn som strömställare. (Läs själv!)
(För den som är intresserad av hur det ser ut inuti grindarna!)
Själv: uppg 1.1; 1.2; 2.1.
Kap 3 3.7 NAND- och NOR-logik.
3.7 XOR-grindar.  NAND-, NOR- och XOR-grindar. 
Ext-4 Praktikfall, minimering av grindnät. Disjunktiv (SP) och konjunkitv (PS) lösning.
Konvertering av SP- och PS-grindnät till NAND- resp. NOR-lösning.
ARB 2. Grindar. (Läs själv!) Själv: uppg 2.2-2.5.
3. Kopplingsboxen. (Läs själv!) Själv: uppg 3.1-3.14.
Kap 4 Kombinatoriska nät. 
Don't care-termer. Uppgift 4.14.
ARB 4. Konstruktion av kodomvandlare för en digital vinkelgivare. (Läs själv!)
Själv: uppg  4.1-4.3.
Föreläsning 5
(Demo)
torsdag  20/3
kl 8.00-9.45		 EE
KMP Demo: uppg 2.1a,f; 2.3a; 2.5a; 2.6a; 2.13; 3.4b; 3.5a; 3.13d; 3.14c.  Demo1
Själv: 3.4c; 3.5b,c; 3.7- 3.9; 3.12 - 3.18; 3.24; 3.25; 3.30 - 3.40; 4.1-4.6.  Ext-5
Demo: uppg 4.15. (NAND+XOR) Själv: uppg 4.12; 4.16; 4.20.

Demo av DigiFlisp-simulatorn inför simulatorövningarna.
v 13(Lv2) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 6 måndag 24/3
kl 8.00-9.45 		EE

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät. 
    - Kodomvandlare.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät. 
  - Väljare och fördelare.  OH-funktionstabell.
Realisering av funktion med väljare. Exempel.
Själv: KMP uppg 4.22, 4.23, 4.25. (Väljare)
ARB 6. Väljare, fördelare och binäravkodare. (Läs själv!)
Själv: uppg  6.1-6.6.
Kap 6 Aritmetik. Representation av heltal med ett begränsat antal sifferpositioner.
6.2 Addition och subtraktion för tal med konstant ordlängd.
  - Aritmetik för decimala heltal utan tecken. Decimal addition. Decimal subtraktion.
  - Aritmetik för binära heltal utan tecken. Addition. Subtraktion.
    Binär addition. Binär subtraktion.
  - 2-komplementaritmetik.
Ext-6 Förenklad förklaring i anslutning till kapitel 6, avsnitt 6.3 och 6.4. (Inledning.)
Föreläsning 7
måndag 24/3
kl 13.15-15.00
 EE
Ext-6 Förenklad förklaring i anslutning till kapitel 6, avsnitt 6.3 och 6.4. (forts.)
Kap 6
 6.3 Addition och subtraktion för tal med tecken.
  - Representation av heltal med tecken.
  - Tecken-beloppsrepresentation och baskomplementrepresentation.
Kap 6

Ext		 6.3 Addition och subtraktion för tal med tecken.
  - Addition och subtraktion av binära heltal med tecken.
2-komplementrepresentation. Exempel.
Flaggor som används vid aritmetiska operationer (N, Z, V och C).
Ext 10-komplementrepresentation och 10-komplementaritmetik. Exempel.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.
  - Addition av binära tal. Heladderare.
  - 4-bitars heladderare.
Demo: uppg 4.26. Lösning.
Kap 6 Demo: uppg 6.5a,c,f. (Aritmetik)
Föreläsning 8  
onsdag 26/3
kl 10.00-11.45		 EE
Kap 6 Demo: uppg 6.8c,d,i,j. (Aritmetik)
Själv: uppg 6.1a,d,h,k; 6.4b,c; 6.5b,d,g; 6.6b; 6.7a,c; 6.8a,b,e,f,g,h.
Kap 4
Kap 6
 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.
  - Krets för subtraktion.
ARB 5. Kombinatorik för addition och subtraktion. (Läs själv!)
Själv: uppg 5.1-5.5.
Ext Beskrivning av aritmetik- logikenhet (ALU). (ALU'n för laboration 1 och 2.)
Aritmetik- logikenhet för FLEX
ARB 7. ALU, aritmetik- och logikenheten. (Läs själv!)
Själv: uppg 7.1-7.8.
Ext Något om fördröjning hos verkliga grindar. (På tavlan.)
Kap 5 Sekvensnät.
5.1 Latchar. SR-latchen. Klockad (grindad) SR-latch. D-latchen.
Föreläsning 9
torsdag  27/3
kl 8.00-9.45		 EE
Kap 5 Sekvensnät.
5.2 Vippor. SR-, D-, JK- och T-vippan.
Exempel på D-vippa med grindad laddingång.
Demo: uppg 5.1; 5.3; 5.7; 5.8. (Latchar och vippor.)
Själv:  uppg 5.2; 5.6; 5.9.
ARB 8. Minneselement. (Läs själv!)
Själv: uppg 8.1-8.6.
Kap 5 Sekvensnät.
5.3 Register.
Kap 4,7 4.3 Möjligheter att koppla ihop logikkretsars utgångar.
  - "Trådad" logik.
  - "Three-state". (Se sidan 7-12.)
ARB 9. Transmissionsgrinden. (Läs själv!)
Själv: uppg 9.1.
Kap 7 Systemexempel.
7.1 Klockning.
7.2 Register i dataväg.
  - Registeröverföring.
ARB 10. Registeröverföring. (Läs själv!)
Själv: uppg 10.1-10.6.
Kap 7 Systemexempel.
7.3 ALU i dataväg.
7.4 Registeröverföring i dataväg med register och ALU.
Föreläsning 10
fredag  28/3
kl 10.00-11.45		 EB
Kap 7 Systemexempel. (forts.)
7.4 Registeröverföring i dataväg med register och ALU.
Demo: uppg 7.3a,e.
Själv: uppg 7.3b,h,i.
ARB 11. Dataväg med ALU. (Läs själv!)
Själv: uppg 11.1-11.12.
v 14(Lv3) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 11 måndag 31/3
kl 8.00-9.45 		EE

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 7 7.5 Minne i dataväg. RWM-bild.
Demo: uppg 7.4a.
Själv: uppg 7.4b,c,d,e,f.
ARB 12. Dataväg med flaggregister och minne. (Läs själv!)
Själv: uppg 12.1-12.19.
Kap 5 Sekvensnät.
5.4 Räknare.
Ext-7 Analys av synkrona sekvensnät. Sidan 2 och 3.
Föreläsning 12
måndag 31/3
kl 13.15-15.00
 EE
KMP Analys av synkrona sekvensnät.
Demo: uppg 5.13; 5.14.
Själv: uppg 5.10; 5.11; 5.12.
Ext-7 Demo: uppg X.1.  (Analys av synkrona sekvensnät.)
Själv: uppg X.2; X.3; X.4.
ARB 13. Räknare och (andra) tillståndsmaskiner. (Läs själv tom sid. 87!)
Själv: uppg 13.1-13.3.
Kap 5 Excitationstabeller för SR-, D-, JK- och T-vippan.
Ext-7 Synkrona räknare. Syntes (konstruktion) av autonom synkron räknare.
Demo: Öuppg 1a (sid 4-7) (D-vippor).
Föreläsning 13  
onsdag 2/4
kl 10.00-11.45		 EE
Ext-7 Synkrona räknare. Syntes (konstruktion) av autonom synkron räknare.
Demo: X.5. (JK-vippor syntes.)
Ext
 Själv: Tenta 2011-10-17 uppgift 3b. (T-vippor syntes.) Lösning.
Användning av T-vippor vid konstruktion av räknare.
Själv: Öuppg 1c,d (sid 4). (JK- och T-vippor syntes.)
Kap 5 Själv: Ex 5.22 sid 5-26 (T-vippor syntes.) och 5.24 sid 5-30. (JK-vippor syntes.)
Ext-7 Syntes (konstruktion) av synkron räknare med räknevillkor.
Demo: Öuppg 2 (sid 4).
Tenta 2010-12-13 uppgift 3b. (T-vippor syntes)  Lösning.
Själv: X.7-10.
Kap 5
 Själv:  Exempel 5.23 sid 5-28. (T-vippor syntes.)
ARB 13. Räknare och (andra) tillståndsmaskiner. (Läs själv sid. 88-90!)
Själv: uppg 13.4-13.6.
ARB 13.6 Konstruktion av räknare (sekvensierare) för (FLEX eller) FLISP.
Demo: uppg 13.7.
Ext-8 Datorn enligt von Neumann. von neumannprocessorn.
Komplettering av datavägen till en von neumann-processor, FLEX-processorn. sid F-1 - F-9.
Föreläsning 14
torsdag  3/4
kl 8.00-9.45		 EE
Ext-8 FLEX-processorn. sid F-1 - F-9. FLEX-dator, detaljbild.
Ext

 FLEX- eller FLIS-datorn utifrån set. FL-datorn. 
FLEX-processorn, programmerarens bild. "Programmerarens FLEX-processor".
Instruktionslista för FLEX-datorn.
FLIS-processorn, programmerarens bild. "Programmerarens FLIS-processor".
Ext Hur ser ett program ut i datorns minne?
Maskinprogram och assemblerprogram.
Ext-8


INSX
 Instruktionsuppsättning för FLIS-processorn. 
Instruktioner för enkel dataflyttning. Transfer, Exchange, Load och Store.
Adressering. (Inherent, Immediate och Absolute)
Reducerad instruktionslista för FLISP-datorn
Ext-8 Demo: uppg F.3. Handassemblering. Samtliga F-uppgifter finns sist i Ext-8.
Själv: uppg F.1; F.4.
Instruktionsuppsättning för FLIS-processorn. 
Demo: uppg F.2a. (Disassemblering.)  Instruktionslista för FLISP-datorn.
Själv: uppg F.2b,c.
Ext-8 Start av datorn (RESET).
v 15(Lv4) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 15 måndag 7/4
kl 8.00-9.45 		EE

Kort genomgång av veckans stoff.
Logikinstruktioner. Demo: uppg F.5; F.6.
Aritmetikinstruktioner. Demo: uppg F.7.
Själv: uppg F.8; F.9; F.10.
Instruktioner för ovillkorligt hopp med absolut och PC-relativ adressering.
Demo: uppg F.11; F.12.
Föreläsning 16
måndag 7/4
kl 13.15-15.00
 EE
Testinstruktioner.
Instruktioner för villkorliga hopp med PC-relativ adressering.
ARB 15. Maskinprogrammering. Sidan 146-152 och 154-156. (Läs själv!)
Själv: uppg 15.1-15.4 och 15.6.
Extra programmeringsuppgifter för FLIS-processorn. Användning av villkorliga branchinstruktioner. Demo: X.18a,c,e,g. Själv: X.18b,d,f,h.
INSX Instruktioner för skift och rotation.
Ext In- och utportar på FLISP-datorn. FLISP-dator med I/O-portar
Föreläsning 17  
onsdag 9/4
kl 10.00-11.45		 EE
Ext-12 Flödesplan. Program för multiplikation genom upprepad addition.
Ext-8 Demo: F.14a-d. Beräkning av exekveringstid. Lösning.
Ext-8 FLEX-processorn. sid F-1 - F-9.   FLEX-dator, detaljbild.    FLEX-ALU.
Detaljerad beskrivning av FLEX-processorns arbetssätt.
RESET, FETCH och EXECUTE. sid F-10 - F-14. Datorn enligt von Neumann.
Ext-14 FLEX-processorns fast kopplade styrenhet. Implementering av ovillkorliga instruktioner. Fast kopplad styrenhet.
Föreläsning 18
torsdag  10/4
kl 10.00-11.45		 EE
Ext-14 FLEX-processorns fast kopplade styrenhet. Implementering av ovillkorliga instruktioner. Fast kopplad styrenhet. (forts.)
Ext-13 RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Instruktionslista för FLEX-datorn.
Demo: Uppg 1a,b.  FLEX-dator, detaljbild.    FLEX-ALU.
Själv: Uppg 2a,b,c; 3a,b.
Ext Skillnader mellan FLEX-processorn och FLIS-processorn.
FLIS-dator, detaljbild. FLIS-processorns ALU.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)
14.1 Manuell funktion.
Själv: uppg 14.1 och 14.2.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)
14.2 Automatisk funktion. (Läs!)
 - RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för RESET, FETCH och NOP.
Demo: uppg 14.5 - 14.7.
14.3 Konfigurationsfil för fast styrenhet. (Läs, viktigt inför laboration 3!)
Själv: uppg 14.8. 
v 18(Lv5) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 19 måndag 28/4
kl 8.00-9.45 		EE

Kort genomgång av veckans stoff.
ARB
 14.4 Implementering av instruktioner.
(Läs och välj ut en del uppgifter i detta långa avsnitt!)
- RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för några olika EXECUTE-sekvenser.
Demo:
   - INCA
   - LDX  #Data
   - ADDA Adress
   - BRA  Adress  Implementering av branch-instruktioner.
ARB 14.4.6 Villkorlig programflödeskontroll
Implementering av villkorliga instruktioner.
Implementering av branch-instruktioner.
Föreläsning 20
måndag 28/4
kl 13.15-15.00
 EE
Ext
 Gästföreläsning av Per Stenström, som är professor i datorarkitektur. 
v 19(Lv6) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 21 måndag 5/5
kl 8.00-9.45 		EE

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-15 Assemblator för FLIS-processorn.  Assembler directives.
Ext Yttre enheter som kan anslutas i simulatorn. I/O-enheter. Program.
ARB 16 Assemblerprogrammering
16.1 Programutveckling i assemblerspråk. (Läs själv!)
Själv: uppg 16.1 - 16.3.
16.2 Simulatorns grundläggande funktioner.
16.2.1 In- och utmatning.
Själv: uppg 16.4 och 16.5.
ARB
Ext 		16.2.10 Enkel styrning av borrmaskin. (Läs sidan 177 och 178.)
Demo: uppg 16.16 (modifierad)  Program.
Användning av indexregistret X, Y eller SP.

Föreläsning 22
måndag 5/5
kl 13.15-15.00
 EE
Användning av indexregistret X, Y eller SP.
Demo: F.16 Lösning.
ARB 14.4.1 Implementering av instruktioner. (Läs själv!)
Själv: uppg 14.9 - 14.11.
INS1
Ext-8
Ext-11		 Användning av indexregistret X.
Demo: F.15;  X.17  X.17 (Lösning); F.19  F.19 (Lösning). 
Själv: X.15a; X.17; F.17; X.16.
Ext
 Något om indirekt adressering.
Användning av stack. Subrutiner.
ARB 14.4.11. Stackoperationer. (Läs själv!)
Själv: uppg 14.26 och 14.27.
Föreläsning 23  
onsdag 7/5
kl 10.00-11.45		 EE
Ext
 Lite hjälp inför laboration 3.
Ext-10 Subrutinexempel.  Ext-10.sflisp    Ext-10 (listfil, pdf)
INSX
Ext-8		 Användning av stack. Subrutiner.
Demo: uppg F.20  F.20 (Lösning).
Användning av stack. Subrutiner.
Demo: uppg F.23   F.23 (Lösning); F.25  (Inledning)
Föreläsning 24
torsdag  8/5
kl 8.00-9.45		 EE
Användning av stack. Subrutiner.
Demo: uppg F.25  F.25 (Lösning).
Själv:  uppgift F.21-24; X.19; X.20.
Ext Demo: Uppgift 16.16 (Borrmaskinen) med fördröjning. Fördröjningsrutin.
Instruktioner för "Load Effective Address, LEA".
Ext Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Lösningar.
Demo: Uppgift 3.
Själv: Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Uppgift 1-29.
Ext
Ext
 Styrstrukturer i C.
Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Lösningar.
Demo: Uppgift 1.
Själv: Alla assembleruppgifterna i de gamla tentorna med lösningar är lämpliga att öva på. Eftersom uppgifterna i de äldsta tentorna är avsedda för FLEX-datorn bör du anpassa dem för FLIS-datorn, dvs. annan flaggsättning, inget B-register och ett extra indexregister Y samt nya adresser för in- och utportar.
v 20(Lv7) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 25 måndag 12/5
kl 8.00-9.45 		EE

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext Något om hur FLIS-processorn läser och skriver i minnet.
Krets för detektering av läsning eller skrivning på en viss minnesadress.
ARB
Ext
INS1
 Yttre styrning av FLIS-processorn. Avbrottssystemet hos FLIS-processorn.
Instruktioner med koppling till avbrottssystemet.
(ANDCC #$EF, ORCC #$10 och RTI).
Stackinnehåll efter avbrott. Avbrottsstack.
Exempel på användning av avbrottssystemet. Exempel på avbrott med FLISP.
Händelsestyrda avbrott: Exempel1, Exempel2.
Tidsstyrda avbrott: Realtidsklocka (RTC). Pseudoparallellism.
Föreläsning 26
måndag 12/5
kl 13.15-15.00
 EE
Ext-17 3.1 Något om primärminnestyper.
Ext-17




Ext
 13.2 Processorn CPU12.
Något om hur processorn CPU12 läser och skriver i minnet.
13.3 Minnesmoduler.
13.4 Anslutning av minnesmoduler till CPU12. Exempel 13.3. Adressrum 16 bitar.
13.5 In- och utmatning av data.
13.6 Anslutning av in- och utmoduler till CPU12. Exempel 13.7.
Principen för anslutning av minnesmoduler och portar till CPU12.
Ext-17

 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss.
Demo: Övningsuppgift 13.2.
Föreläsning 27  
onsdag 14/5
kl 10.00-11.45		 EE
Ext-17

 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss.
Demo: Övningsuppgift 13.3; 13.6. Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 3.
Ext Exempel på fullständig och ofullständig adressavkodning.
Demo: Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 2. Övningsuppgift 13.4.
Ext-17 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss. (forts.)
Prioritering av moduler med överlappande adressintervall.
Demo: Exempel 13.6 sid 13-14.
Föreläsning 28
torsdag  15/5
kl 8.00-9.45		 EE
Ext-17 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss. (forts.)
Prioritering av moduler med överlappande adressintervall.
Demo: Övningsuppgift 13.10. 
Själv: Övningsuppgift 13.12.
Ext Själv: Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 1 och 7.
Ext-7
Ext
 Syntes av enkla synkrona sekvensnät. (sid 10-13) 
Demo: X.11, Tenta 120524 uppg 3a.
Själv: X.12-14 och gamla tentauppgifter.
v 21(Lv8) Sal
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 29 måndag 19/5
kl 8.00-9.45 		EE

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 2
Ext

Ext
 2.6 Det vetenskapliga skrivsättet för tal (flyttal).
Demo: Tenta 090820 uppg 1h; Tenta 090527 uppg 1h.
Själv: uppgift 2.16; 2.17; 2.23; 2.25.
Flyttal komplettering.
Kap 2 2.6 Det vetenskapliga skrivsättet för tal (flyttal). (forts.)
Upplösning och talområde.
Ext Sammanfattning av kursen. Kursmålen. Utdelning av checklista inför tenta.
Föreläsning 30
måndag 19/5
kl 13.15-15.00
 EE
Ext Något om multiplikation och division av binära heltal utan tecken.
Principen för multiplikation och division av binära heltal utan tecken.
Multiplikation genom upprepad addition eller genom addition och skift.
Division genom upprepad subtraktion eller genom subtraktion och skift.
Assemblerprogram för multiplikation: Upprepad addition.
Assemblerprogram för multiplikation: Addition och skift.
Assemblerprogram för division: Upprepad subtraktion.
Assemblerprogram för division: Subtraktion och skift.
Ext-16 Något om "microcontroller" HCS12 och dess processorkärna CPU12.
Instruktioner för CPU12.
Ext Genomgång av gammal tenta 2013-06-03. Uppgift 1 Lösning. Frågor.
Föreläsning 31  
onsdag 21/5
kl 10.00-11.45		 EE
Ext Genomgång av gammal tenta 2013-06-03. Uppgift 2-5. Lösning. Frågor. (forts.)
Föreläsning 32
onsdag 21/5
kl 13.15-15.00
 HB3 Gästföreläsning av Yale Patt, som är "Professor of Electrical and Computer Engineering,  University of Texas at Austin".
Föreläsning 33
torsdag  22/5
kl 8.00-9.45		 EE
Ext Genomgång av gammal tenta 2013-06-03. Uppgift 6-8. Lösning. Frågor. (forts.)