Föreläsningar hittills: Digital- och datorteknik, Lp 1o2, 2013/2014.
Uppdaterad 2014-02-17.
Kapitelhänvisning:  KMP avser kompendium ("blå bok"), ARB avser arbetsbok och "Ext" avser kompletterande material.

För övningsuppgifter gäller att där inte annat anges finns övningsuppgifterna i KMP.
"Själv:" avser rekommenderade uppgifter för självverksamhet.
"Demo:" avser uppgifter som demonstreras av föreläsaren på tavlan eller på annat sätt.

Veckans föreläsningar
v 36(Lv1)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 1  måndag 2/9
kl 10.15-12.00

Kurspresentation.

Introduktion - digitalbegreppet, digitala system.
Ext-1 Introduktionsexempel. Introbild med sifferindikator

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 1 Inledning. (Läs hemma översiktligt!)
Kap 2 2.1 Tal och talsystem.  Positionssystem
Föreläsning 2
onsdag 4/9
kl 15.15-17.00
Kap 2 2.1 Tal och talsystem. (forts.)  Positionssystem
Kap 2 2.2 Binära tal. OH Binhex
Ext-2 Omvandling mellan talsystem. Något om avrundning.
Kap 2 2.3 Excess-2n-1-kodning. 2.4 Graykoder. 2.5 Binärkodning av decimala siffror. 2.6 Ej nu.
Exempel på excess-8 kod.
Föreläsning 3 
fredag 6/9
kl 8.15-10.00
Kap 2 2.7 Alfanumeriska koder. 2.8 Felupptäckande kod.

Kap 2		 Där inte annat anges finns övningsuppgifterna i (KMP).
Självverksamhet (hemma): uppg 2.1a,c,d,f; 2.2a,c; 2.3a,c,d; 2.4c; 2.5a,b,c; 2.6a,c,d; 2.7b,d; 2.8a,c,d;  2.9a,b; 2.10b; 2.12; 2.13; 2.14; 2.15; 2.26; 2.27.
Kap 3 Switchnätalgebra.
3.1 Ej.
3.7 Grindsymboler och grindnät. Grafiska symboler för de grundläggande logikoperationerna (Tabell 3.11).
3.2 Boolesk algebra. Funktionstabell. Räkneregler (Viktiga satser i boolesk algebra).
Bevis av satser genom binär evaluering. Räkneregler och motsvarande grindnät
Kap 3 3.2 Boolesk algebra. (forts.) Förenkling av grindnät genom förenkling av motsvarande booleska uttryck. Exemplifieras med exempel 3.6 och 3.7 nedan.
    Ex 3.6  Förenkla det booleska uttrycket f(x,y) = x + xy
    Ex 3.7  Förenkla det booleska uttrycket f(x,y,z) = xy + yz + x'z
3.3 Ej.
3.4 Booleska uttryck och booleska funktioner. (Läs själv!)
v 37(Lv2)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 4  måndag 9/9
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-3 Mintermer. Disjunktiv (SP) normal form. Maxtermer. Konjunktiv (PS) normal form. (Behandlar avsnitt 3.5 och 3.6 i KMP.)
Kap 3 3.8 Minimering av booleska uttryck. Karnaughdiagram. Disjunktiv (SP) minimal form. Konjunktiv (PS) minimal form.   
Kap 3 3.7 Grindnät för SP-form och PS-form.
3.8 Minimering av booleska uttryck. Karnaughdiagram. (forts.)
Ext Exempel på minimering med karnaughdiagram.
ARB 1. Transistorn som strömställare. (Läs själv!)
(För den som är intresserad av hur det ser ut inuti grindarna!)
Själv: uppg 1.1; 1.2; 2.1.
Föreläsning 5
tisdag 10/9
kl 8.15-10.00
Kap 3 3.7 NAND- och NOR-logik.
3.7 XOR-grindar.  NAND-, NOR- och XOR-grindar. 
Ext-4 Praktikfall, minimering av grindnät. Disjunktiv (SP) och konjunkitv (PS) lösning.
Konvertering av SP- och PS-grindnät till NAND- resp. NOR-lösning.
ARB 2. Grindar. (Läs själv!) Själv: uppg 2.2-2.5.
3. Kopplingsboxen. (Läs själv!) Själv: uppg 3.1-3.14.
Kap 4 Kombinatoriska nät. 
Don't care-termer. Uppgift 4.14.
ARB 4. Konstruktion av kodomvandlare för en digital vinkelgivare. (Läs själv!)
Själv: uppg  4.1-4.3.
Föreläsning 6 
(Demo)
onsdag 11/9
kl 15.15-17.00
KMP Demo: KMP uppg 2.1a,f; 2.3a; 2.5a; 2.6a; 2.13; 3.4b; 3.5a; 3.13d; 3.14c.  Demo1 (Ej 4.25)
Själv: KMP 3.4c; 3.5b,c; 3.7- 3.9; 3.12 - 3.18; 3.24; 3.25; 3.30 - 3.40; 4.1-4.6.  Ext-5
Demo: KMP uppg 4.15. (NAND+XOR) Själv: KMP uppg 4.12; 4.16; 4.20.

Demo av DigiFlisp-simulatorn inför simulatorövningarna.
v 38(Lv3)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 7  måndag 16/9
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät. 
    - Kodomvandlare.
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät. 
  - Väljare och fördelare.  OH-funktionstabell.
Realisering av funktion med väljare. Exempel.
Själv: KMP uppg 4.22, 4.23, 4.25. (Väljare)
ARB 6. Väljare, fördelare och binäravkodare. (Läs själv!)
Själv: uppg  6.1-6.6.
Kap 6 Aritmetik. Representation av heltal med ett begränsat antal sifferpositioner.
6.2 Addition och subtraktion för tal med konstant ordlängd.
  - Aritmetik för decimala heltal utan tecken. Decimal addition. Decimal subtraktion.
  - Aritmetik för binära heltal utan tecken. Addition. Subtraktion.
    Binär addition. Binär subtraktion.
  - 2-komplementaritmetik.
Ext-6 Förenklad förklaring i anslutning till kapitel 6, avsnitt 6.3 och 6.4. (Inledning.)
Föreläsning 8 
tisdag 17/9
kl 8.15-10.00
Ext-6 Förenklad förklaring i anslutning till kapitel 6, avsnitt 6.3 och 6.4. (forts.)
Kap 6


Ext
 6.3 Addition och subtraktion för tal med tecken.
  - Representation av heltal med tecken.
  - Tecken-beloppsrepresentation och baskomplementrepresentation.
10-komplementrepresentation och 10-komplementaritmetik. Exempel.
Kap 6

Ext		 6.3 Addition och subtraktion för tal med tecken.
  - Addition och subtraktion av binära heltal med tecken.
2-komplementrepresentation. Exempel.
Flaggor som används vid aritmetiska operationer (N, Z, V och C).
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.
  - Addition av binära tal. Heladderare.
  - 4-bitars heladderare.
Föreläsning 9 
onsdag 18/9
kl 8.15-10.00
Kap 4 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.
  - Addition av binära tal.
Demo: KMP  uppg 4.26. Lösning.
Kap 6 Demo: KMP uppg 6.5a,c,f; 6.8c,d,i,j. (Aritmetik)
Själv: KMP uppg 6.1a,d,h,k; 6.4b,c; 6.5b,d,g; 6.6b; 6.7a,c; 6.8a,b,e,f,g,h.
Kap 4
Kap 6
 4.2 Några vanliga kombinatoriska nät.
  - Krets för subtraktion.
ARB 5. Kombinatorik för addition och subtraktion. (Läs själv!)
Själv: uppg 5.1-5.5.
Ext Beskrivning av aritmetik- logikenhet (ALU). (ALU'n för laboration 1 och 2.)
Aritmetik- logikenhet för FLEX
ARB 7. ALU, aritmetik- och logikenheten. (Läs själv!)
Själv: uppg 7.1-7.8.
Föreläsning 10 
onsdag 18/9
kl 15.15-17.00
Ext Något om fördröjning hos verkliga grindar. (På tavlan.)
Kap 5 Sekvensnät.
5.1 Latchar. SR-latchen. Klockad (grindad) SR-latch. D-latchen.
Kap 5 Sekvensnät.
5.2 Vippor. SR-, D-, JK- och T-vippan.
Exempel på D-vippa med grindad laddingång.
Demo: uppg 5.1; 5.3; 5.7; 5.8. (Latchar och vippor.)
Själv:  uppg 5.2; 5.6; 5.9.
ARB 8. Minneselement. (Läs själv!)
Själv: uppg 8.1-8.6.
v 39(Lv4)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 11 måndag 23/9
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Kap 5 Sekvensnät.
5.3 Register.
Kap 4 4.3 Möjligheter att koppla ihop logikkretsars utgångar.
  - "Trådad" logik.
  - "Three-state". (Se sidan 7-12.)
ARB 9. Transmissionsgrinden. (Läs själv!)
Själv: uppg 9.1.
Kap 7 Systemexempel.
7.1 Klockning.
7.2 Register i dataväg.
  - Registeröverföring.
ARB 10. Registeröverföring. (Läs själv!)
Själv: uppg 10.1-10.6.
Kap 7 Systemexempel.
7.3 ALU i dataväg.
7.4 Registeröverföring i dataväg med register och ALU.
Demo: uppg 7.3a.
Själv: uppg 7.3b,h,i.
Föreläsning 12 
fredag 27/9
kl 8.15-10.00
Kap 7 Systemexempel. (forts.)
7.4 Registeröverföring i dataväg med register och ALU.
Demo: uppg 7.3e.
Själv: uppg 7.3c,d,f,g,j.
ARB 11. Dataväg med ALU. (Läs själv!)
Själv: uppg 11.1-11.12.
Kap 7 7.5 Minne i dataväg. RWM-bild.
Demo: uppg 7.4a.
Själv: uppg 7.4b,c,d,e,f.
ARB 12. Dataväg med flaggregister och minne. (Läs själv!)
Själv: uppg 12.1-12.19.
Kap 5 Sekvensnät.
5.4 Räknare.
v 40(Lv5)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 13  måndag 30/9
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-7 Analys av synkrona sekvensnät. Sidan 2 och 3.
KMP Analys av synkrona sekvensnät.
Demo: uppg 5.13; 5.14.
Själv: uppg 5.10; 5.11; 5.12.
Föreläsning 14
tisdag 1/10
kl 8.15-10.00
Ext-7 Demo: uppg X.1.  (Analys av synkrona sekvensnät.)
Själv: uppg X.2; X.3; X.4.
ARB 13. Räknare och (andra) tillståndsmaskiner. (Läs själv tom sid. 87!)
Själv: uppg 13.1-13.3.
Kap 5 Excitationstabeller för SR-, D-, JK- och T-vippan.
Ext-7 Synkrona räknare. Syntes (konstruktion) av autonom synkron räknare.
Demo: Öuppg 1a (sid 4) (D-vippor.); X.5. (JK-vippor.)
Ext
 Själv: Tenta 2011-10-17 uppgift 3b. (T-vippor.)
Användning av T-vippor vid konstruktion av räknare.
Själv: Öuppg 1c,d (sid 4). (JK- och T-vippor.)
Kap 5 Själv: Exempel 5.22 sid 5-26 (T-vippor.) och 5.24 sid 5-30. (JK-vippor.)
Föreläsning 15 
onsdag 2/10
kl 15.15-17.00
Ext-7 Syntes (konstruktion) av synkron räknare med räknevillkor.
Demo: Öuppg 2 (sid 4). Tenta 2010-12-13 uppgift 3b.
Själv: X.7-10.
Kap 5
 Själv:  Exempel 5.23 sid 5-28. (T-vippor.)
ARB 13. Räknare och (andra) tillståndsmaskiner. (Läs själv sid. 88-90!)
Själv: uppg 13.4-13.6.
ARB 13.6 Konstruktion av sekvensierare för FLISP.
Demo: uppg 13.7.
Ext-8 Datorn enligt von Neumann. von Neumannprocessorn.
Komplettering av datavägen till en von Neumann-processor, FLEX-processorn. sid F-1 - F-9. FLEX-dator, detaljbild.
v 41(Lv6)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 16  måndag 7/10
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-8 FLEX-processorn. sid F-1 - F-9. FLEX-dator, detaljbild.
Ext

 FLEX- eller FLIS-datorn utifrån set. FL-datorn. 
FLEX-processorn, programmerarens bild. "Programmerarens FLEX-processor".
Instruktionslista för FLEX-datorn
FLIS-processorn, programmerarens bild. "Programmerarens FLIS-processor".
Ext Hur ser ett program ut i datorns minne?
Maskinprogram och assemblerprogram.
Ext-8


INSX
 Instruktionsuppsättning för FLIS-processorn. 
Instruktioner för enkel dataflyttning. Transfer, Exchange, Load och Store.
Adressering. (Inherent, Immediate och Absolute)
Reducerad instruktionslista för FLISP-datorn
Ext-8 Demo: uppg F.3. Handassemblering.
Själv: uppg F.1; F.4.
Instruktionsuppsättning för FLIS-processorn. 
Demo: uppg F.2a. (Disassemblering.)  Instruktionslista för FLISP-datorn.
Själv: uppg F.2b,c.
Föreläsning 17
tisdag 8/10
kl 8.15-10.00
Start av datorn (RESET).
Logikinstruktioner. Demo: uppg F.5; F.6.
Aritmetikinstruktioner. Demo: uppg F.7.
Själv: uppg F.8; F.9; F.10.
Instruktioner för ovillkorligt hopp med absolut och PC-relativ adressering.
Demo: uppg F.11; F.12.
ARB
 15. Maskinprogrammering. Sidan 146-152 och 154-156. (Läs själv!)
Själv: uppg 15.1-15.4 och 15.6.
v 42(Lv7)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 18  måndag 14/10
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Testinstruktioner.
Instruktioner för villkorliga hopp med PC-relativ adressering.
Extra programmeringsuppgifter för FLIS-processorn. Användning av villkorliga branchinstruktioner. Demo: X.18a,c,e,g. Själv: X.18b,d,f,h.
INSX Instruktioner för skift och rotation.
Ext In- och utportar på FLISP-datorn. FLISP-dator med I/O-portar
v 44(Lv1)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning  måndag 28/10
kl 15.15-17.00 		 Inställd på grund av risk för extremt väder.
Föreläsning 19
torsdag 31/10
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-12 Flödesplan. Program för multiplikation genom upprepad addition.
Ext-8 Demo: F.14a-d. Beräkning av exekveringstid. Lösning.
Ext-8 FLEX-processorn. sid F-1 - F-9. FLEX-dator, detaljbild.
Detaljerad beskrivning av FLEX-processorns arbetssätt. RESET, FETCH och EXECUTE. sid F-10 - F-14. Datorn enligt von Neumann.
Ext-14 FLEX-processorns fast kopplade styrenhet. Implementering av ovillkorliga instruktioner.
Fast kopplad styrenhet.
Föreläsning 20 
fredag 1/11
kl 10.15-12.00
Ext-13 RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner.
Demo: Uppg 1a,b.
Själv: Uppg 2a,b,c; 3a,b.
Instruktionslista för FLEX-datorn
Ext Skillnader mellan FLEX-processorn och FLIS-processorn.
FLIS-dator, detaljbild. FLIS-processorns ALU.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)
14.1 Manuell funktion.
Själv: uppg 14.1 och 14.2.
ARB 14. Den automatiska styrenheten. (FLISP)
14.2 Automatisk funktion. (Läs!)
 - RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för RESET, FETCH och NOP.
Demo: uppg 14.5 - 14.7.
14.3 Konfigurationsfil för fast styrenhet. (Läs, viktigt inför laboration 3!)
Själv: uppg 14.8. 
ARB
INSX		 14.4 Implementering av instruktioner.
(Läs och välj ut en del uppgifter i detta långa avsnitt!)
- RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för några olika EXECUTE-sekvenser.
Demo:
   - INCA
v 45(Lv2)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 21  onsdag 6/11
kl 8.15-10.00

Kort genomgång av veckans stoff.
ARB 14.4 Implementering av instruktioner.
- RTN-beskrivning och styrsignalsekvenser för några olika EXECUTE-sekvenser.
Demo:
   - LDX  #Data
   - ADDA Adress
   - BRA  Adress  Implementering av branch-instruktioner. (Uppdaterad, 131105.)
ARB 14.4.6 Villkorlig programflödeskontroll
Implementering av villkorliga instruktioner.
Implementering av branch-instruktioner. (Uppdaterad, 131105.)
Ext-15 Assemblator för FLIS-processorn.  Assembler directives.
Föreläsning 22 
fredag 8/11
kl 13.15-15.00
Ext Yttre enheter som kan anslutas i simulatorn. I/O-enheter. Program.
ARB 16 Assemblerprogrammering
16.1 Programutveckling i assemblerspråk. (Läs själv!)
Själv: uppg 16.1 - 16.3.
16.2 Simulatorns grundläggande funktioner.
16.2.1 In- och utmatning.
Själv: uppg 16.4 och 16.5.
ARB
Ext		 16.2.10 Enkel styrning av borrmaskin. (Läs sidan 177 och 178.)
Demo: uppg 16.16 (modifierad)  Program.
Användning av indexregistret X, Y eller SP.
Instruktioner för "Load Effective Address, LEA".
Demo: F.16 Lösning.
ARB 14.4.1 Implementering av instruktioner. (Läs själv!)
Själv: uppg 14.9 - 14.11.
Användning av stack. Subrutiner.
ARB 14.4.11. Stackoperationer. (Läs själv!)
Själv: uppg 14.26 och 14.27.
v 46(Lv3)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 23  onsdag 13/11
kl 8.15-10.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext
 Något om indirekt adressering.
INS1
Ext-8
Ext-11		 Användning av indexregistret X.
Demo: F.15;  X.17  X.17 (Lösning); F.19  F.19 (Lösning). 
Själv: X.15a; X.17; F.17; X.16.
Ext-10 Subrutinexempel.  Ext-10.sflisp    Ext-10 (listfil, pdf)
INSX
Ext-8		 Användning av stack. Subrutiner.
Demo: uppg F.20  F.20 (Lösning).
Föreläsning 24  torsdag 14/11
kl 8.15-10.00
i sal Omega
eller
kl 15.15-17.00
i sal Delta
Användning av stack. Subrutiner.
Demo: uppg F.23   F.23 (Lösning); F.25  F.25 (Lösning).
Själv:  uppgift F.21-24; X.19; X.20.
Ext Demo: Uppgift 16.16 med fördröjning. Fördröjningsrutin.
Ext Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Lösningar.
Demo: Uppgift 3.
Själv: Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Uppgift 1-29.
Föreläsning 25 
fredag 15/11
kl 13.15-15.00
Ext
Ext
 Styrstrukturer i C.
Assemblerprogrammering av FLIS-datorn. Lösningar.
Demo: Uppgift 1, 2, 5 ,6, 4, 7, 12.
Själv: Alla assembleruppgifterna i de gamla tentorna med lösningar är lämpliga att öva på. Eftersom uppgifterna i de gamla tentorna är avsedda för FLEX-datorn bör dock du anpassa dem för FLIS-datorn, dvs. annan flaggsättning, inget B-register och ett extra indexregister Y samt nya adresser för in- och utportar.
v 47(Lv4)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 26 
fredag 22/11
kl 13.15-15.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext Något om hur FLIS-processorn läser och skriver i minnet.
Krets för detektering av läsning eller skrivning på en viss minnesadress.
ARB
Ext
INS1
 Yttre styrning av FLIS-processorn. Avbrottssystemet hos FLIS-processorn.
Instruktioner med koppling till avbrottssystemet.
(ANDCC #$EF, ORCC #$10 och RTI).
Stackinnehåll efter avbrott. Avbrottsstack.
Exempel på användning av avbrottssystemet. Exempel på avbrott med FLISP.
Händelsestyrda avbrott: Exempel1, Exempel2.
Tidsstyrda avbrott: Realtidsklocka (RTC). Pseudoparallellism.
v 48(Lv5)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 27  tisdag 26/11
kl 15.15-17.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-17 3.1 Något om primärminnestyper.
Ext-17




Ext
 13.2 Processorn CPU12. Något om hur processorn CPU12 läser och skriver i minnet.
13.3 Minnesmoduler.
13.4 Anslutning av minnesmoduler till CPU12. Exempel 13.3. Adressrum 16 bitar.
13.5 In- och utmatning av data.
13.6 Anslutning av in- och utmoduler till CPU12. Exempel 13.7.
Principen för anslutning av minnesmoduler och portar till CPU12.
Föreläsning 28  torsdag 28/11
kl 10.15-12.00
i sal Alfa
eller
kl 15.15-17.00
i sal Omega
Ext-17


Ext
 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss.
Demo: Övningsuppgift 13.2; 13.3; 13.6. Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 3.

Exempel på fullständig och ofullständig adressavkodning.
Demo: Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 2. Övningsuppgift 13.4.
Föreläsning 29 
fredag 29/11
kl 13.15-15.00

Anslutning av minnes- och I/O-moduler till CPU12-buss. (forts.)
Prioritering av moduler med överlappande adressintervall. Exempel 13.6 sidan 13-15.
Demo: Övningsuppgift 13.10. 
Själv: Övningsuppgift 13.12.
Ext Själv: Adressavkodning övningsuppgifter. Uppgift nr 1 och 7.
Ext-7 Syntes av enkla synkrona sekvensnät. (sid 10-13) 
Demo: X.11.
Själv: X.12-14 och gamla tentauppgifter.
v 49(Lv6)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 30
fredag 6/12
kl 10.15-12.00

Kort genomgång av veckans stoff.
Ext-7 Syntes av enkla synkrona sekvensnät. (sid 10-13)  (forts.)
Demo: Tenta 120524 uppg 3a.
Kap 2
Ext

Ext
 2.6 Det vetenskapliga skrivsättet för tal (flyttal).
Demo: Tenta 090820 uppg 1h; Tenta 090527 uppg 1h.
Själv: uppgift 2.16; 2.17; 2.23; 2.25.
Flyttal komplettering.
Kap 2 2.6 Det vetenskapliga skrivsättet för tal (flyttal). (forts.)
Upplösning och talområde.
Föreläsning 31 
fredag 6/12
kl 13.15-15.00
Ext Något om multiplikation och division av binära heltal utan tecken.
Principen för multiplikation och division av binära heltal utan tecken.
Multiplikation genom upprepad addition eller genom addition och skift.
Division genom upprepad subtraktion eller genom subtraktion och skift.
Assemblerprogram för multiplikation: Upprepad addition.
Assemblerprogram för multiplikation: Addition och skift.
Assemblerprogram för division: Upprepad subtraktion.
Assemblerprogram för division: Subtraktion och skift.
Ext Sammanfattning av kursen. Kursmålen. Utdelning av checklista inför tenta.
Ext-16 Något om "microcontroller" HCS12 och dess processorkärna CPU12.
Instruktioner för CPU12.
Ext Genomgång av gammal tenta 2013-06-03. Lösning. Frågor.
Uppgift 1.
v 50(Lv7)
 Kap
 Innehåll
Föreläsning 32  onsdag 11/12
kl 8.15-10.00
Ext
 Genomgång av gammal tenta 2013-06-03. Lösning. Frågor.
Uppgift 2-8.
Föreläsning 33 
fredag 13/12
kl 13.00-15.00
Ext
 Gästföreläsning av Per Stenström, som är professor i datorarkitektur. (kl. 13.00-13.50)
Efter kl. 13.50 svarar Lea på frågor inför tentan.