Kompletterande material Ext-1 - Ext-17 (pdf):
- Ext1-17
Samtliga Ext-n.
- Ext-1
Introduktionsexempel.
- Ext-2
Omvandling mellan talsystem.
- Ext-3
Mintermer. Disjunktiv (SP) normal form. Maxtermer. Konjunktiv
(PS) normal form.
- Ext-4
Praktikfall, minimering av grindnät.
- Ext-5
NAND- och NOR-logik. Exempel.
- Ext-6
Förenklad förklaring i anslutning till kapitel 6,
avsnitt 6.3 och 6.4.
- Ext-7
Synkrona sekvensnät. Analys och syntes.
- Ext-8
Datorn enligt von Neumann.
- Ext-9
Instruktioner för villkorliga hopp med PC-relativ adressering.
- Ext-10
Exempel på stackanvändning med FLIS-processorn.
- Ext-11
Extra programmeringsuppgifter för FLIS-processorn.
- Ext-12
Flödesplan. Program för multiplikation genom upprepad addition.
- Ext-13
RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner.
- Ext-14
FLEX-processorns styrenhet med fast kopplad logik.
- Ext-15
Assemblator för FLIS-processorn.
- Ext-17
Kapitel 13 ur "Grundläggande digital- och datorteknik, del 2".
Diverse kompletterande material (pdf):
- Samtliga
länkar nedan.
- Introbild
med sifferindikator
- Positionssystem.
- Samband
mellan binära och hexadecimal tal.
- Exempel
på excess 8-kod.
- Grafiska
symboler för de grundläggande logikoperationerna. (Tabell
3.11)
- Viktiga
satser i boolesk algebra.
- Booleska
räkneregler och motsvarande grindnät.
- Övningsexempel
på minimering med karnaughdiagram.
- NAND-,
NOR- och XOR-grindar.
- Uppgift
4.14 (Don't care ex).
- Kodomvandlare
för en digital vinkelgivare.
- Uppgifter
för Demo1.
- Två
olika kodomvandlare.
- Väljare
och fördelare.
- Princip
för realisering av funktion med väljare.
- Realisering
av funktion med väljare, exempel.
- Representation
av heltal med ett begränsat antal sifferpositioner.
- Decimal
addition för heltal utan tecken.
- Decimal
subtraktion för heltal utan tecken (och
10-komplementaritmetik).
- Binär
addition för heltal utan tecken.
- Binär
subtraktion för heltal utan tecken (och 2-komplementaritmetik).
- 10-komplementaritmetik
och 10-komplementrepresentation för heltal med tecken.
- 2-komplementaritmetik
och 2-komplementrepresentation för heltal med tecken.
- Flaggor
som används vid aritmetiska operationer.
- Logikkrets
för addition av binära tal (Heladderare).
- Uppg
4.26. Lösning.
- Uppg
6.5a,c,f; 6.8c,d,i,j.
- Krets
för subtraktion.
- Aritmetik-
logikenhet (ALU) för FLEX.
- Latchar.
SR-latchen. Klockad (grindad) SR-latch. D-latch.
- Vippor.
SR-, D-, JK- och T-vippa.
- Exempel
på D-vippa med grindad laddingång.
- Uppg
5.1; 5.3; 5.7; 5.8.
- 5.3
Register.
- Möjligheter
att koppla ihop logikkretsars utgångar.
- Register
i dataväg.
- Systemexempel.
- Uppg
7.3a,e och 7.4a.
- Läs-
och skrivbart minne.
- 5.4
Räknare.
- Uppg
5.13; 5.14.
- Uppg
X.1.
- Excitationstabeller
för SR-, D-, JK- och T-vippan.
- Uppg
X.5.
- Tentauppg
syntes.
- Användning
av T-vippor vid konstruktion av räknare.
- Konstruktion
av sekvensierare för FLEX- eller FLIS-processorn.
- Datorn
enligt von Neumann.
- FLEX-datorn,
detaljbild.
- FLEX-
eller FLIS-datorn, utifrån sett.
- FLEX-datorn,
programmerarens bild.
- FLIS-datorn,
programmerarens bild.
- Maskinprogram
och assemblerprogram.
- Uppgifter
Ext-8.
- FLIS-dator
med I/O-portar.
- Beräkning
av exekveringstid, uppgift F.14a-d.
- FLEX.
Fast kopplad styrenhet, kopplingsblankett.
- FLIS-datorn,
detaljbild.
- FLIS-processorns
ALU.
- Den
automatiska styrenheten (FLISP).
- Implementering
av branch-instruktioner.
- Assemblatordirektiv
(pseudoinstruktioner).
- Simulatorns
I/O-enheter.
- Enkel
styrning av borrmaskin.
- Uppgift
X.17.
- Ext-10
(listfil, pdf) (Subrutinexempel.)
- Styrstrukturer
i C.
- Hur
FLIS-processorn läser och skriver i minnet.
- Krets
för detektering av läsning på en viss minnesadress.
- Yttre
signaler som påverkar exekveringen hos FLIS-processorn.
- Något
om hur processorn CPU12 läser och skriver i minnet.
- Adressrum
16 bitar.
- Principen
för anslutning av minnesmoduler och portar till CPU12.
- Exempel
på fullständig och ofullständig adressavkodning.
- Uppg
X.11.
- Flyttal
komplettering.
- Principen
för multiplikation och division av binära heltal utan tecken.
- Multiplikation
genom upprepad addition eller genom addition och skift.
- Division
genom upprepad subtraktion eller genom subtraktion och skift.