Grundidén till projektet lades när vi började diskutera möjligheten att fånga upp positiva och negativa ord. Den person som uttalade många negativa ord skulle ges feedback på att denne kanske inte mådde så bra och borde göra något åt sin livssituation. Sedan ändrades perspektivet till att uppfånga människors ord på en mer publik plats, för att kunna visualisera ”samhällets puls”. Vi har haft långa diskussioner om hur man kan uppfånga utvalda ord, skratt och tonfall hos människor och hur dessa kan omsättas till att mäta stämningen i en grupp. Eftersom användningen av ord och vad som egentligen är negativt och positivt värdeladdade ord, i kombination med att det tekniskt sett är svårt att utkristallisera enstaka ord i en mening (pga brus), har vi valt bort att lyssna efter specifika ord och kommer att försöka mäta stämning genom att mäta aktiviteten och ljudvolym i ett rum.

Att kunna urskilja skratt från en människa tyckte vi verkade spännande. Om man lyckades med det skulle man kunna undersöka hur mycket skratt det var på en viss plats och sedan utifrån denna frekvens kunna säga något om stämningen. Avsaknad av skratt skulle därmed i viss mån kunna tyda på en dålig eller tryckt stämning. En tanke var att man skulle kunna göra ett system som skulle kunna lära sig efter hand vad som är den genomsnittliga skrattnivån för ett visst rum. Om skrattet i realtid var under nivån skulle man då lite grovt kunna dra slutsatsen att stämningen var negativ. Tvärtom, skulle en skrattnivå över det vanliga vara ett tecken på god stämning. Om det var möjligt att överhuvudtaget att urskilja skratt visste vi inte från början. Därför försökte vi med hjälp av information från Internet lösa detta problem. Vi märkte efter ett tag att detta var mer komplicerat än vi först antagit, vilket gjorde att vi fick lägga detta område åt sidan.

Förutom skratt tänkte vi på att registrera tonfall som ett uttryck för stämningen i rummet. Möjligheten för att uppfånga tonfall var liksom skratt inte något vi var säkra på att kunna göra först. Detta var igen beroende av om vi kunde hitta något audiosoftware på nätet som vi kunde konstruera till vårt ändamål.

Efter undersökningar insåg vi att det skulle vara möjligt att urskilja både specifika ord och skratt, men då detta var relativt svårt valde vi att visualisera stämning på andra sätt. Detta gjorde också att vi flyttade en del av fokus på stämning till att istället handla om aktivitet.

Aktivitet i ett rum kan man fånga upp på flera sätt. Vi valde att låta mängden rörelse och ljud vara ett mått på aktiviteten i rummet.